En altan blir sällan bättre av att man väljer den grövsta brädan på brädgården. Det som spelar störst roll är att dimensionen på det tryckimpregnerade virket passar konstruktionen, spännvidden och fuktbelastningen. Här får du en praktisk översikt över vanliga mått för trall, reglar och stolpar, tillsammans med råd om NTR-klass, cc-avstånd och vanliga misstag.
Rätt dimension börjar med rätt användning
- 28×120 mm är ett vanligt standardval för trall på altaner.
- 22×95 mm passar lättare trallkonstruktioner, men kräver tätare regelavstånd.
- 45×145 och 45×170 mm används ofta till bärande bjälkar och reglar.
- NTR AB är normalt avsett för användning ovan mark, medan NTR A behövs vid markkontakt.
- Kontrollera alltid spännvidd, belastning och faktisk produktmärkning innan du bygger.
Börja med användningen, inte med måttet
Ett mått som 28×120 mm beskriver virkesdelens tjocklek och bredd i millimeter. Det säger däremot inte ensamt om brädan passar till en altan, en stolpe eller ett bärande bjälklag. Samma träslag kan fungera utmärkt i en konstruktion och vara helt fel i en annan.
Jag brukar därför börja med tre frågor. Ska virket ligga som synlig trall, bära last eller stå nära marken? Hur långt ska en regel spänna mellan sina stöd? Och kommer träet att kunna torka ut efter regn? Den sista frågan glöms ofta bort, trots att god luftning påverkar livslängden mer än några extra millimeter.
Det finns vanliga handelsmått i Sverige, men sortimentet kan variera mellan bygghandlare. Måtten i tabellerna ska därför ses som praktiska riktvärden, inte som en ersättning för en konstruktionsberäkning. För större altaner, balkonger, carportar och tak bör dimensioneringen kontrolleras mot gällande konstruktionskrav.
Vanliga dimensioner för trall och altan
För själva trallgolvet är 28×120 mm det mått jag oftast ser som ett balanserat val. Det ger en stabil känsla under fötterna utan att bli onödigt tungt eller dyrt. Den bredare 28×145 mm ger färre skarvar och ett kraftigare uttryck, men bredare brädor kan röra sig mer när fukthalten ändras.
| Dimension | Vanlig användning | Praktisk kommentar |
|---|---|---|
| 22×95 mm | Lättare altaner, gångar och mindre uteplatser | Tunnare bräda som normalt kräver tätare stöd, ofta omkring cc 400 mm. |
| 28×120 mm | Standardtrall på altan och uteplats | Ett mångsidigt val. Vid normal användning används ofta regelavstånd omkring cc 600 mm. |
| 28×145 mm | Större altaner och bredare trallutseende | Färre skarvar, men kräver noggrann skruvning och bra ventilation. |
| 34×145 mm | Mer robusta trallgolv och ytor med högre slitage | Styv och kraftig bräda, men högre materialåtgång och vikt. |
Avståndet mellan reglarna anges som cc-mått, alltså centrum till centrum. En 22 mm trallbräda kan kännas sviktande om stöden ligger för långt ifrån varandra, medan en 28 mm bräda vanligtvis klarar ett större avstånd. Följ alltid anvisningen för den produkt du köper, särskilt om altanen ska bära tunga krukor, utekök eller många personer.
En detalj som gör stor skillnad är springan mellan trallbrädorna. Trä behöver utrymme att svälla och krympa, och springan hjälper också vatten att rinna undan. Jag lämnar inte ett exakt universalmått eftersom virkets fukthalt påverkar resultatet, men några millimeters dränerande springa är betydligt bättre än ett helt tätt trallgolv.

Reglar, bärlinor och stolpar kräver annan logik
Trallbrädan är den synliga ytan, men det är underkonstruktionen som bestämmer hur stabil altanen blir. Här är bredden och framför allt höjden på regeln avgörande. En högre regel ger normalt bättre styvhet och kan ofta användas över längre spännvidder, men den löser inte automatiskt problem med för få plintar eller dåligt underlag.
| Dimension | Typiskt användningsområde | Att tänka på |
|---|---|---|
| 45×95 mm | Enklare ramverk, stödreglar och mindre konstruktioner | Passar där spännvidden och belastningen är begränsad. |
| 45×120 mm | Mindre bjälklag, staket och ramar | Ett smidigt mellanmått för lättare utomhusbyggen. |
| 45×145 mm | Vanliga altanbjälkar och bärande reglar | Ett vanligt val för normal spännvidd och stabila uteplatser. |
| 45×170 mm | Bjälklag med längre spännvidd | Ger mer höjd och styvhet, men ska fortfarande dimensioneras efter stödavstånd. |
| 45×195 mm | Kraftigare bjälklag och större konstruktioner | Aktuellt när lasterna eller spännvidderna blir större. |
| 70×70 mm | Staketstolpar och enklare spaljéer | Kan räcka för lägre staket, men är inte ett generellt val för bärande stolpar. |
| 95×95 mm | Stolpar till pergola, plank och carport | Ger betydligt bättre stabilitet än smalare stolpar. |
För bärande delar väljer jag hellre rätt antal stöd än att försöka kompensera allt med grövre virke. En 45×170 mm regel på för få plintar kan fortfarande svikta. Spännvidden mellan stöden är därför minst lika viktig som själva dimensionen.
För stolpar gäller samma princip. En 70×70 mm stolpe kan vara rimlig till ett lågt staket, men en pergola eller carport behöver ofta grövre virke och stabil infästning. Stolpar som ska grävas ned eller stå i ständig kontakt med fukt bör dessutom ha rätt träskyddsklass, inte bara rätt storlek.
NTR A och NTR AB är inte samma sak
Tryckimpregnerat virke väljs inte enbart efter mått. NTR-märkningen visar vilken träskyddsklass produkten har och vilken fuktbelastning den är avsedd för. NTR AB används normalt ovan mark, exempelvis till trall, staketribbor och andra delar som kan torka mellan regnen.
NTR A är avsett för hårdare exponering, bland annat markkontakt och konstruktioner där träet utsätts för mer varaktig fukt. Svenska Träskyddsföreningen beskriver också en praktisk koppling mellan dimension och klass, där grövre standarddimensioner ofta levereras i NTR A, men den enskilda produktens märkning gäller alltid.
Det är ett vanligt misstag att tro att en grövre bräda automatiskt är bättre skyddad. Så fungerar det inte. Läs märkningen på paketet eller etiketten och kontrollera om virket är avsett för markkontakt, ovan mark eller en särskild konstruktionsdel.
När du kapar impregnerat virke försvinner skyddet på den nya snittytan. Jag behandlar därför kapytor och borrhål med ett träskyddsmedel avsett för ändträ, särskilt på stolpar, ändar nära mark och delar där vatten lätt blir stående. Det ersätter inte rätt NTR-klass, men minskar risken för att fukt tränger in snabbt.
Så undviker jag felköp och onödigt spill
Innan jag åker till bygghandeln gör jag en enkel måttlista med antal brädor, längder och skarvar. Det låter banalt, men många köper rätt tvärsnitt i fel längd och får sedan stort spill. För en enkel, rektangulär altan brukar cirka 10 procent extra trall vara en rimlig startpunkt. Fler vinklar, trappor och mönster kräver mer.
- Mät ytan och rita in riktningen på trallbrädorna.
- Bestäm regelriktning och stödavstånd innan du väljer dimension.
- Kontrollera NTR-klass och om virket är hyvlat eller sågat.
- Planera skarvar så att ändarna får stöd på reglarna.
- Räkna med spill, men köp inte stora mängder innan alla mått är kontrollerade.
Virkets angivna mått är inte alltid samma sak som ett grovt, osågat mått. Hyvlat virke har bearbetats till en jämnare yta och kan därför ha andra faktiska mått än sågat virke. Det är de mått och toleranser som anges för den aktuella produkten som ska styra planeringen.
Förvara virket plant, med ströläkt mellan lagren och skyddat mot nederbörd. Lägg inte trallbrädor direkt på marken. Ett virke som ligger blött och utan luftning kan få problem långt tidigare än ett virke med samma dimension som får torka ordentligt.
Jag undviker också att bygga in färskt och mycket fuktigt virke utan att ta hänsyn till rörelser. Brädor kan krympa, vrida sig och få större springor när de torkar. Det är inte ett tecken på dålig impregnering, utan en naturlig egenskap hos trä som måste hanteras med rätt montage.
Välj mått efter konstruktionen och inte efter vana
För en normal altan är 28×120 mm trall på korrekt dimensionerade reglar ofta en trygg och lättillgänglig kombination. Till mindre projekt kan 22×95 mm fungera bra, medan större spännvidder eller tyngre konstruktioner kan kräva 45×170 mm, 45×195 mm eller en helt annan lösning.
Det viktigaste är att hålla ihop tre beslut: virkets dimension, NTR-klass och hur konstruktionen ventileras. När de passar användningen får du en uteplats som känns stabil, torkar snabbare och håller längre. Det är den kombinationen som gör verklig skillnad, inte att bara välja det grövsta virket på hyllan.